Stickcaféet, strandpremiären och ryggskottet.

Förra onsdagen var jag på stickcaféet på Fribergs, det extrainsatta. Det var ganska många där. Vid mitt bord så satt det inte mindre än 5 helt nya cafégäster. Dom hade läst artikeln i Hallansposten och blivit så nyfikna. Blir man glad eller blir man glad? Nu längtar jag bara till i september då det tydligen är meningen att det ska dras igång igen. I fredags var det skönt väder och jag var tidig på jobbet så jag och mannen åkte ner till Östra stranden och solade några timmar. Doppade fötterna i vattnet men det var för kallt för min smak. Det var min strandpremiär för den här säsongen. Mannen hade haft den dagen innan. Så i lördags i det härliga vädret så åkte vi ner till Mellbystrand och det blev stranden igår också. Var inte så väldigt mycket folk där men vi njöt. När jag vaknade igår morse så hade jag ont i ryggen. Det har jag haft till och ifrån sedan hösten 1976. Men för det mesta är det år emellan. Tyckte inte det var så farligt så jag tog det lugnt. Men i morse när jag kom upp så insåg jag att det här klarar jag inte. Är man förskollärare på en småbarnsavdelning så kan man inte ha ryggskott. Det blev att bli hemma och det blir jag imorgon också. Sedan får jag se. Har tagit det lugnt. Tagit ett par korta, lugna promenader bl a till Apoteket. Vilat på soffan/sängen i omgångar och över huvud taget haft en mycket lugn dag. Använt Voltarens gel för allra första gången i mitt liv. Kändes bra i varje fall. Har så svårt med tabletter. Kan inte ens ta en Panodil utan att äta ordentligt innan. Kräks upp dom annars. Satt faktiskt och stickade en stund också i fåtöljen när Kattfröken ändå var ute. Håller på med min jumper med omlottframstycken. Undrar vad nästa projekt ska bli.